det här med gatufoto igen

Gatufoto är fantastiskt svårt. Och jag undrar lite om det är därför man gör det. För att visa hur duktig man är som hanterar det. Inget ont mot de som är duktiga, det är enormt intressant att se men dock på något vis kontextlöst. Ofta bara ett lustigt ansikte. Som förvisso får en att fundera. Eller så är det bara för mig som det blir så. Men redan nu bara några rader in i en tänkt utläggning om meningen med att plåta random människor på gator och torg börjar jag tvivla. Känner att vem är jag att säga bu eller bä. Jag tänker direkt på något jag hörde på bildradion "Att anse är en social rit jag underkastar mig för att inte anses som ett fån" - Horace Engdahl. Det stämmer så väl. Att tycka är enormt svårt, i varje fall om man är beredd att se saker och ting ur olika perspektiv. Jag nöjer mig med att säga att jag har svårt att bedömma bilder inom denna genre. Som dessa två bilder, jag kan tycka de är helt ok som bilder, men egentligen, vad innehåller de? Jag vet varken motivens namn eller historia. De är fotograferade dels på slump men framförallt för att de, krasst erkänt, ser annorlunda ut. Att fota det vanliga är nog det svåraste...