Rupert
Det är trevligt med nya bekantskaper. I höstas bjöd vi till fest, surströmming stod på menyn och vi rullade köttbullar hela eftermiddagen så att folk inte skulle behöva droppa av i förtid på grund av hunger.
I källaren väntade vår nya inneboende, det visste vi inte då, inte heller att han skulle komma att bo hos oss under hela hösten. Men där satt han, ensam, övergiven och med bedårande ögon. En ganska satt individ, kramgo men inte speciellt talför. Hårig, möjligen sydländsk, definitivt med utländsk härkomst. Könlös, men ändå på något vis en han.
Rupert blev hans namn. och han blev kvällens pris. När alla gått hem satt han ensam kvar i vår hall, sviken för andra gången på kort tid. Sedan dess har vi levt i ett triangeldrama. Andrea har hyst avund och förakt och för varje slev av spe har jag tagit honom närmare mig.
Nu hoppas jag att det finns plats över i bilen på väg till Frankrike. Då ska han få se världen, åtminstone Europa, genom ett bilfönster. Med ena handen mot glaset och ansiktet åt höger. Blickande ut mot de bilar vi kör om under vår stundande marathonkörning till Alperna. Och tar han sig dit måste han få följa med upp på en topp. Då kan han skratta åt det barn som lämnade honom i en mörk källargång.
3 kommentarer:
Jag tycker också synd om Rupert; jag känner med honom. En trevlig typ, men jag tycker att även om man har ett trassligt förflutet så berättigar det inte vilket beteende som helst. Typ att bli onödigt klängig efter några glas vin.
Men jag förlåter honom. Och jag hoppas att han får plats i bilen.
Hej Johan. Jag har sett att du har en annons angående uthyrning av din lägenhet på frösön. Jag Undrar om det är fortfarande aktuellt ? För jag är väldigt intresserad. Jag ska börja studera i östersund och det är första gången som jag ska flytta hemifrån.Du kan nå mig på min mail :butterfly_ones@hotmail.com Ha det så bra MVH Maj Bohlin
Jasså, du fick tag i någon arm stackare att ställa upp med den där jävla apan. Var han störig mot dig Martin? :)
Skicka en kommentar