toppen

Idag har jag varit på topptur. Solen är fantastisk, igår var vi och klättrade långa fina 40 meters turer på klippa klädd i bara linne. I morse möttes vi upp med hackande tänder i minus tio grader. Några timmar senare knatade vi uppför de sista 300 höjdmeterna i upprullat underställ, och då var vi ändå på 2500möh. Jag var ute med tre svenskar, en fransos och hans far. Grym gubbe, 64 år och körde stensäker supersymmetrisk guideskidåkning. Tempot var bra, inte för långsamt, inte för hetsigt, den gamle klagade aldrig. Så vill jag ha det, tidig pension och bevarad livslust. Far&son går på topptur varje tisdag så nu har jag åtminstonde en hållpunkt per vecka.

Och det här med topptur, det börjar närma sig att jag tycker det är roligare än att bränna många och smått hetsiga åk med lift. Skönt att slippa alla andra människor, läckert att komma ut i bergen, härligt att få långvarig lågintesiv träning på vägen upp, roligt att köra ospårade linjer med lätt utrustning. Jag har skaffat lånekort, serieböckerna och barnböckerna är utlästa, nu ligger jag och bläddrar mellan 140 rekommenderade skidturer. Bland dessa Barre des Écrines - Alpernas sydligaste 4000-topp. Den måste få sig ett besök till våren. Så mycket att göra här, det känns sjukt men det är nästan så att jag blir stressad över allt jag vill hinna med innan maj.

Det finns så otroligt mycket i det här landet man kan hylla, denna gång nöjer jag mig med naturen och klimatet. Snart kommer en hyllning till maten, det är en fröjd att handla här, kostar mindre än hemma och håller högre kvalité. För småpengar får man fantastiska råvaror.

Nu, lite bildkavalkad från idag - ursäkta mig om det ser konstigt ut, svårt att redigera bilder på en laptop utan lov till att släcka i taket för att någon annan ska läsa en bok....